Mina tårtor - Regnbågstårta

Jag tänkte som sagt  inleda den här bloggen med att visa min utveckling vad det gäller att göra tårtor genom att visa de jag gjort hittills och berätta lite kort om hur det gick att göra dem. Gemensamt för nästan alla gånger jag bakat tårtor är att planerna ändrats många gånger och en mängd svordomar har uttalats. Ändå tycker jag att det är roligt och jag älskar att få planera, leta inspiration och baka.

Den tårta jag räknar som min första är en regnbågstårta jag gjorde till min födelsedag i november år 2012. Jag och min sambo Joakim flyttade till Umeå den hösten för att börja lärarprogrammet på universitetet, han till gymnasielärare och jag till årskurs 4-6. Jag har alltid tyckt att det är jobbigt att lära känna nya människor och blev inte nära vän med någon den första terminen. Det innebar att jag satt mycket hemma framför datorn och började titta på olika bakbloggar. Jag älskade de kreativa tårtorna med mycket färg och spännande teman. Efter inte så lång tid blev jag naturligtvis sugen på att göra en själv, och min födelsedag kändes som det perfekta tillfället då min familj skulle komma upp och hälsa på. Jag insåg att jag fortfarande visste för lite om modellering och olika pastor för att dekorera utsidan av tårtan så mycket. Jag ville istället satsa på insidan. Av någon anledning inbillade jag mig att en tårta med fem olikfärgade bottnar skulle vara lättare än att smycka utsidan. Därför beslutade jag mig för en regnbågstårta. 

Jag började googla på bästa sättet att färga bottnarna och kom snabbt fram till att pastafärg var det mest rekommenderade alternativet. Det blev en beställning av rött, lila, blått, grönt och gult. Jag ville också ha fyllningar som ”passade” till de olika bottnarna. Det blev till slut hallongrädde, kokosfrosting, bananfluff och lemoncurdgrädde. Jag spacklade med vaniljsmörkräm och täckte med marsipan.

Jag bakade bottnarna några dagar innan jag skulle ha tårtan och fryste in dem. Något man ska räkna med när man gör regnbågstårta är att det krävs många bunkar och man måste diska mycket! Det är också mycket tidskrävande, i alla fall om man som jag endast har en form som ska användas till alla bottnar. Men det gick, och utan alltför mycket fula ord. 

Jag valde att lägga ihop tårtan samma dag som den skulle ätas, i och med att den inte kunde förvaras någonstans (trodde jag, men nöd kan göra att man utför mirakel). Och det var här de riktiga svordomarna kom in. Fyllningarna var lösa och rann ut, den näst understa botten sprack så att hela tårtan höll på att rasa, det var svårare att spackla än jag trott och jag hade för lite marsipan. När min mamma och pappa kom in genom dörren stod jag och skrek att jag skulle kasta ”det jävla tårthelvetet”. Som tur är har jag världens bästa mamma som kom och trollade så att tårtan blev mer stabil och lyckades kavla ut marsipanen tunt och täcka. På grund av den dåliga spacklingen blev tårtan mycket knölig, men just då var jag bara glad att det blev något alls.

Vi var 12 personer på kalaset, men tårtan räckte ändå i nästan en vecka (!) till innan vi slängde det sista. Allt annat i kylen fick helt enkelt maka på sig (som sagt, mirakel kan utföras om man bara vill). 

Vad lärde jag mig? Fem bottnar är svårt. Stabilitet är viktigt med så många bottnar, vilket jag absolut inte fick till. En sak som bidrog till det var de måna olika, lösa fyllningarna jag hade. Inget med fyllningen av tårtan blev riktigt rätt. Jag må ha haft goda smaker, men det är bättre att ha ett färre antal så att de riktigt får komma fram. En annan sak som är viktigt är att ha tillräckligt fasta fyllningar för att kunna göra ett tjockt och bärande lager, annars blir det för mycket torrt bröd i tårtan. Tredje saken jag lärde mig var att spacklingen är viktig för att få tårtan slät och fin. Fjärde och sista lärdomen var att det behövs mycket mer marsipan/pasta för att täcka en tårta än vad man kan tro. Speciellt om det gäller en med fem bottnar. 



Resterande inlägg kommer inte vara så här långa, men jag ville få med hur allt började i det första inlägget.